Zum Inhalt springen

Autostrada: A1:s panoramasträcka mellan Florens och Bologna

4 min lästid1,3k visningar
Foto: © Bastian Glumm
Dela:

Den som reser mellan Florens och Bologna har idag ett val: snabbt och effektivt genom tunnlar och breda motorvägar via "Variante di Valico", eller i lugn takt med storslagna vyer längs den gamla panoramasträckan på A1. Det som en gång var huvudförbindelsen mellan norra och mellersta Italien är idag en nästan trafikfri rutt med spektakulär utsikt över det toskanska kullandet.

Den gamla sträckan på motorvägen A1, officiellt kallad "Autostrada del Sole", byggdes på 1960-talet och passerar Apennierna på över 700 meters höjd. I decennier gällde den som en känslig punkt i det italienska motorvägsnätet: brant, kurvig och benägen för köer och olyckor, särskilt på vintern.

Alternativet till A1:s panoramasträcka

Efter mer än ett decennium av planering öppnade "Variante di Valico" i december 2015, en ny högkapacitetssträcka med långa tunnlar och flackare lutningar. Målet var att göra överfarten säkrare, snabbare och effektivare. Projektet kostade ungefär sju miljarder euro. Med den nya sträckan förkortas restiden mellan Bologna och Florens med cirka 15 minuter. Dessutom minskar bränsleförbrukningen markant, eftersom extrema höjdskillnader undviks.

Rastplatsen Roncobilaccio längs den gamla A1-panoramasträckan, ett av de få återstående stoppen med bensinstation och bar på den gamla sträckan. (Foto: © Bastian Glumm)
Rastplatsen Roncobilaccio längs den gamla A1-panoramasträckan, ett av de få återstående stoppen med bensinstation och bar på den gamla sträckan. (Foto: © Bastian Glumm)

Den gamla sträckan: kurvor, broar och vyer

Den gamla sträckan lades dock inte ned. Tvärtom: den är kvar som en fast del av nätet. Särskilt norrut (Florens,Bologna) används den fortsatt. Med tiden har den blivit något av ett insidertips för resenärer som inte är på genomfart utan söker en särskild körupplevelse.

Från de höga broarna blickar man ut över skogklädda dalar, och längs sluttningarna ligger enstaka byar, krönta av cypresser och små kapell. Rastplatser som Roncobilaccio och Badia tar numera inte bara emot pendlare utan också utflyktsresenärer och veteranbilsklubbar.

Ingen väg för den stressade, men för den nyfikne

Panoramasträckan är ingen plats för den som har bråttom. Den som kör här bör ha lite tid till övers, inte bara för de bitvis trånga kurvorna utan också för att njuta av utsikten. Under sommarmånaderna är sträckan ofta nästan helt tom, en tydlig kontrast till den hårt trafikerade nya tunnelrutten nedanför.

En kurva på gamla A1 med fri sikt över det skogklädda kullandet, sträckan följer den naturliga topografin. (Foto: © Bastian Glumm)
En kurva på gamla A1 med fri sikt över det skogklädda kullandet, sträckan följer den naturliga topografin. (Foto: © Bastian Glumm)

I takt med att genomfartstrafiken minskat har även rastplatserna förändrats: där många resenärer tidigare stannade till är det nu lugnare. Vissa verksamheter har anpassat sig, andra har fått stänga. För turister innebär det däremot: mindre stress, mer utrymme för upptäckter och en bit autentiskt Italien vid sidan av de stora flödena.

A1:s panoramasträcka är en upplevelse i sig

Den som vill uppleva Italien i ett långsammare tempo hittar på gamla A1 ett unikt tillfälle: en resa genom historia och landskap på en gång. Vägen berättar om mobilitetens förändring, och om att snabbhet inte alltid är den vackraste lösningen.

Fler artiklar om att köra bil i Italien

Om historien bakom italiensk mobilitet intresserar dig, ta också en titt på vårt nya inlägg:

👉 FIAT: Hur en bilfabrik i Turin satte Italien på hjul

och det helt aktuella

👉 Att köra bil i Italien: Så fungerar poängsystemet

Foto: © Bastian Glumm
Foto: © Bastian Glumm
Dela:

Gillade du artikeln?

Få då de senaste artiklarna om livet i Italien direkt i inkorgen varje söndag.


Detta kan också vara av intresse