Zum Inhalt springen

Ett oplanerat besök i Duomo i Milano

Bastian Glumm6 min lästid
Foto: © Bastian Glumm
Dela:

Det oväntade händer ofta: En del reseminnen uppstår inte genom planering utan genom omständigheterna. På vår resa till Italien fick vi redan på vägen dit mot Pozzuoli i december en punktering i Parma och tvingades stanna där två oplanerade nätter. På hemresan från Pozzuoli norrut i januari övernattade vi söder om Milano på Bed & Breakfast "La Borasca", startade nästa morgon och kom ungefär 30 kilometer innan det var dags igen. Sedan kom resans andra punktering. Vidare körning var utesluten och vi strandade mitt i Milano. Av det oplanerade uppehållet blev det extra dagar. Och därmed tillfälle att ta sig in till centrum och verkligen utforska Milanos katedral, utanför på Piazza och sedan även inuti.

Ett byggverk från många århundraden

Milanos katedral är inte ett byggnadsverk från en enda epok, utan resultatet av en ovanligt lång byggnadshistoria. Grundstenen lades i slutet av 1300-talet, när Milano ville göra sin betydelse synlig också arkitektoniskt. Generation efter generation planerades, byggdes ut, gjordes om och kompletterades. Olika stilar och influenser vävdes in, och gotiken präglar helhetsbilden, kompletterad med lombardiska och senare nygotiska inslag.

Att byggtiden sträckte sig över många århundraden syns inte som ett brott i katedralen, utan snarare som en förtätning. Varje fas tillförde detaljer: figurer, masverk, portaler och fönsterprogram. Ännu på 1800-talet arbetades det intensivt med fasaden . Katedralen är därmed inget statiskt monument utan ett historiskt framvuxet projekt inom europeisk byggnadskonst.

Fasaden som stensatt gesamtkunstwerk

Redan utifrån verkar katedralen mindre som ett enskilt byggnadsverk och mer som ett stenreliefverk i monumentalt format. Fasaden är tät av skulpturer, ornament och arkitektoniska lager. Nischer, pelare, baldakiner och figurer griper in i varandra. Knappast något avsnitt förblir slätt eller tomt.

Katedralens inre med de monumentala pelarna, de rikt utsmyckade kapitälen och de höga valven. Det vertikala rumsintrycket präglar hela kyrkobyggnaden. (Foto: © Bastian Glumm)
Katedralens inre med de monumentala pelarna, de rikt utsmyckade kapitälen och de höga valven. Det vertikala rumsintrycket präglar hela kyrkobyggnaden. (Foto: © Bastian Glumm)

Karaktäristisk är den ljusa marmorn, som ger byggnaden dess särskilda utstrålning. Beroende på ljuset skiftar intrycket mellan nästan vitt och svagt rosafärgat. Även under en vinterhimmel verkar ytan levande. Fasaden fungerar som ett bildprogram i sten med bibliska scener, helgonfigurer och symboliska framställningar.

När vi steg ut på Piazza var platsen fullpackad med folk. Bland besökargrupper och stadsbor hade dessutom en aktivitetsyta med iglooliknande tält satts upp, som marknadsförde de olympiska vinterspelen i Italien . Den blandningen av storsceneri, vardagsliv och världsarv gav platsen en alldeles särskild spänning.

Hotell i utkanten och enkel infart

Vårt boende låg inte i centrum utan långt ut i utkanten, i San Donato Milanese. Men förbindelsen med tunnelbanan fungerade utan problem. Resan in till centrum var direkt och enkel att navigera. Även utan hotell i innerstaden är katedralen alltså lätt att nå. Inte minst vid ett oplanerat besök är det en avgörande fördel.

Inträdesbiljetterna säljs inte direkt i katedralen utan på ett separat biljettkontor mitt emot på torgsidan. Det kan verka förvirrande till en början, men skyltar och organisation är tydliga. Trots det stora besöksflödet löpte alltihop organiserat. Den som vill göra det ännu enklare kan beställa biljetter direkt online via sin smartphone. En sak på tre minuter. Den lilla omvägen är snabbt avklarad. Entrén är kontrollerad, men vid vårt besök behövde vi inte vänta länge. Katedralen hör till Italiens mest besökta byggnader, och besöksflödet sköts därefter.

Inre rummet som vertikal upplevelse

När man kliver in i katedralen skiftar upplevelsen omedelbart. Utanför öppen piazza, innanför höjd, sten och dämpad akustik. Det inre rummet hör till Europas största kyrkorum. Pelarrader reser sig massivt, valven sträcker sig högt däröver. Rummet är konsekvent tänkt vertikalt och leder blicken uppåt.

Det som fångar uppmärksamheten är samspelet mellan monumentalitet och detalj. De stora glasfönstren med sina färgrika framställningar hör till Europas viktigaste gotiska fönstercykler. Beroende på dagens ljus förändras färgverkan i rummet påtagligt. Även golvet är rikt utformat, med invecklade mönster och stenintarsior. Sidokapell, altaren och skulpturer bildar egna rum inom det stora rummet.

Katedralplatsen med julgran och iglooaktivitetsyta för vinterolympiapromotion. Tillströmningen runt Duomo var därför stor den dag vi besökte i januari. (Foto: © Bastian Glumm)
Katedralplatsen med julgran och iglooaktivitetsyta för vinterolympiapromotion. Tillströmningen runt Duomo var därför stor den dag vi besökte i januari. (Foto: © Bastian Glumm)

Symbolik, konst och religiös betydelse

Katedralen var aldrig enbart en representationsbyggnad, utan alltid ett religiöst centrum. Många konstverk i det inre har ett direkt liturgiskt sammanhang. Relikier, altaren och gravmonument hänvisar till Milanos kyrkliga och politiska historia. Byggnaden har vid flera tillfällen varit skådeplats för betydelsefulla ceremonier. Konst och arkitektur smälter samman till en enhet. Skulpturerna är inte bara utsmyckning, utan strukturerar perspektiv och siktlinjer. Rummet är iscensatt, utan att falla in i det teatraliska.

Uppstigning till daktrassorna är möjlig och arkitektoniskt enastående, eftersom man där rör sig mellan torn, spiror och figurer och upplever konstruktionen på nära håll. Under vår besöksdag valde vi bort det, bland annat på grund av det stora besökstrycket. Intrycken i interiören och på Piazza var redan mycket intensiva. Daktrassorna kvarstår därmed som ett tydligt mål för ett nästa besök.

Ett oplanerat stopp med bestående intryck

Utan det andra däcket på hemvägen hade vi aldrig besökt Milano, det är klart. Vi hade kört rakt igenom. Så förvandlades ett motorhaveri till ett kulturellt uppehåll med verkligt innehåll. På morgonen bogserades vi vid en rastplats på Autostrada, och på kvällen stod vi i Duomo di Milano. Den extra tiden i staden och det intensiva mötet med domkyrkan gjorde den här etappen av resan alldeles särskild.

Inte varje försening är förlorad tid. Ibland leder den precis till de platser som annars aldrig hade blivit en del av rutten. Duomo di Milano var inget obligatoriskt stopp för oss, utan ett resultat av omvägen. Och just därför så starkt.

Duomo di Milano, kortinfo för besökare

Adress: Piazza del Duomo, 20122 Milano (MI), Italien

Officiellt namn: Cattedrale Metropolitana della Natività della Beata Vergine Maria

Webbplats:www.duomomilano.it

Kollektivtrafik: Tunnelbanestationen Duomo ligger direkt vid torget (flera linjer), och ett stort antal buss- och spårvagnslinjer trafikerar innerstadsområdet.

Bil: Centralt läge med trafikdämpning och tillträdesbegränsningar, använd parkeringshus i närheten.

Ytterligare områden: Takterrasser och ett eget domkyrkomuseum med separat ingång

Planering: Kombinationsbiljetter och audioguider finns tillgängliga, säkerhetskontroll vid ingången.

(Foto: © Bastian Glumm)
(Foto: © Bastian Glumm)
(Foto: © Bastian Glumm)
(Foto: © Bastian Glumm)
(Foto: © Bastian Glumm)
(Foto: © Bastian Glumm)
Dela:

Gillade du artikeln?

Få då de senaste artiklarna om livet i Italien direkt i inkorgen varje söndag.


Detta kan också vara av intresse